Vanliga frågor

”Man får vad man betalar för”

Mats Carlström representerar Svenska värmepumpföreningen, SVEP som är en oberoende branschorganisation.

Vi har räknat på ett hus som redan har ett vattenburet
värmesystem. Om det varit en villa som värmdes upp av direktverkande el,
hur mycket skulle det ha kostat att dra in den vattenburna värmen?

– Någonstans mellan 50 000-100 000 kronor extra. Det där är ju en
kostnad man lägger in i huset som också ger en värdestigning av villan.

Innebär det att även om man måste dra in detta vattenburna system
och hamnar på en investering på 200 000 kronor så är det värt det?

– Med dagens energikostnader, ja.

Finns det någonstans där du inte tycker att man ska satsa på bergvärme?

– Kan man inte räkna hem det här på 15 år så ska man kanske tänka
om, men en värmepump idag håller 15-25 år om den är korrekt installerad.

Vi får väldigt mycket brev och samtal från folk som har problem med sin bergvärme. Var finns fallgroparna?

– Ofta handlar det om att man har dimensionerat det fel, att man
till exempel har ett för kort borrhål. Man kanske också har lämnat fel
energiuppgifter till installatören.

Vad skulle man ha för intresse att av att lämna fel uppgifter?

– Det är nog inte så att man gör det medvetet, utan jag tror att det
är lätt att räkna lite fel vad gäller oljeförbrukning, att man utjämnar
med “500 liter ungefär”. Så det gäller att vara stenhård och korrekt på
litern när det gäller olja.

Jag har också förstått att det kan vara mycket trassel kring borrhålen. Vad består detta i?

– Man kanske prutar på borrhålet för att få ett billigare system,
och det är det allra sämsta stället att pruta på eftersom det är där man
hämtar energin. Det finns mindre seriösa entreprenörer som försöker
hålla ett kortare borrhål för att hålla nere priset och därmed ro hem
jobbet.

Vad menas med ett aktivt borrhål?

– Ett aktivt borrhål är från vattenspegeln och ner. Har du ett
borrhål som till exempel är 100 meter djupt och det är 10 meter ner till
grundvattenspegeln så är det 90 meter aktivt. Man kan be att
installatören räknar efter SVEPs oberoende dimensioneringsprogram, har
de inte tillgång till det kan de ringa eller maila oss så kan vi hjälpa
till så att det blir rätt.

Hur är det med pumpen?

– En värmepump ska vara dimensionerad för ungefär 70% av topplasten,
dvs att om man har en topplast i fastigheten på 10 kW när det är som
kallast så bör värmepumpen ligga på runt 7, och därefter är det en
elpatron som spetsar.

Du antyder att det finns mindre seriösa aktörer ute bland
entreprenörerna. Om man nu står i begrepp att göra en investering på
över 100 000 kronor, hur kan jag kolla att entreprnören ger ett bra
anbud?

– SVEP har tagit fram ett oberoende beräkningsprogram nu, och det
kommer att vara ute i hela branschen inom den närmsta tiden. Be att de
räknar efter det så är alla sådana hinder undanröjda.

Kan ni hjälpa den enskilde villaägaren?

– Vi hjälper till om de inte kan fixa det själv. Har man fått ett anbud kan man kontakta oss så kontrollräknar vi.

Har du några andra råd?

– När det gäller bergvärmeanläggning eller värmepumpar över lag så får man helt enkelt vad man betalar för.

 

Vad är borrkax?

Borrkax är det material som kommer upp till markytan i samband med
borrning och består följaktligen av samma material som de genomborrade
geologiska formationerna. Oftast liknar det en gyttja full med blandat
grus, sand och vatten. I stället för att frakta bort kaxet, kan det med
fördel användas som utfyllnadsmaterial på tomten eller
jordförbättringsmedel i den egna trädgården. I vissa länder återfyller
man borrhålen med kax efter att ha installerat och vätskefyllt
kollektorslangarna.

Varifrån hämtar värmepumpanläggningen värmen?

En värmepumpanläggning transporterar värme från en värmekälla till
en uppvärmningsanläggning inomhus. De bästa och stabilaste värmekällorna
utgörs av berg och grundvatten. Värmeenergin som håller berget varmt
(på de djup som är aktuella för bergvärmeanläggningar) kommer i princip
från solinstrålning och den varma nederbörden/vinden.

Finns det berg överallt?

Berg finns det överallt, men på många ställen måste man borra sig
till det. Generellt sett finns det två sorters berg vi kan nå på detta
sätt – urberg eller sedimentärt berg. Såväl urberg som sedimentärt berg
kan användas för utvinning av värmeenergi, men de har olika
värmeledningsförmåga. I praktiken betyder det att man borrar djupare i
sedimentärt berg jämfört med urberg för att kunna utvinna samma
energimängd.

Hur djupt måste man borra för komma ner till berg?

För att komma ner till berg måste man först borra igenom jordlagret,
som är ca 7 m tjock (medelvärde i Sverige) och kan variera i olika
områden. Ur energisynpunkt är jordlagret ganska energifattigt och ger
ett relativt begränsat energitillskott (ca 1/3 jämfört med berg).

Hur vet jag hur långt jag måste borra för att komma ner till berg där jag bor?

Ser du berg komma ända upp till markytan (bergknalle), kan det tyda
på att det är det fasta berget du ser. Det finns idag ganska detaljerade
geologiska kartor att tillgå. Du kan även kontakta Sveriges Geologiska
Undersökning (SGU) som kan hjälpa dig att uppskatta på vilket djup det
fasta berget ligger.

Hur djupt borrar man för att installera en värmepump?

Borrhålets djup bestäms av hur mycket energi du måste utvinna för
att värma ditt hus. Ju mera värme som behövs, desto djupare måste
borrhålet bli. Avståndet från markytan till fast berg påverkar
naturligtvis det totala borrhålsdjupet. Först måste man borra igenom
jordlagret – den delen av borrhålet fodras med stålrör, vilket skall
drivas minst 2 m in i det fasta berget. Energibrunnsnormen föreskriver
dessutom att foderrören måste drivas ner minst 6 meter ner från markytan
(se vidare Energibrunnsnorm 97).Foderrörsborrning
är den dyraste delen av borrningen. Har du exempelvis 8 meter till fast
berg, krävs det minst 10 meter foderrörsborrning. Därefter fortsätter
man med bergborrning tills det nödvändiga borrhålsdjupet nåtts. Det är
din installatör som räknar fram borrhålsdjupet med hänsyn tagen till
ditt energibehov och värmepumpanläggningens specifikationer.

Hur länge räcker värmen i berget?

En värmepumpanläggning kopplat till ett borrhål sänker naturligtvis
temperaturen i borrhålet. Men sänkningen kompenseras av att energi
flödar in från bergmassivet. Man räknar med att temperaturen
stabiliseras efter ca 5 år och blir några få grader lägre än före
borrningen. Det viktiga är dock att din värmepumpanläggning inte bortför
mer värme än det som tillförs borrhålet. Är anläggningen rätt
dimensionerad, kommer borrhålet att kunna leverera värme för all
framtid. Det är alltså viktigt att dimensioneringen av anläggningen görs
korrekt så att man får fram rätt borrhålsdjup. Vanligen räknar man med
att energiuttaget kan ligga på 10-30 W/m (per meter borrhål) vid
kontinuerlig drift. Ju längre norrut desto lägre energiuttag kan göras
utan att riskera frysnig av borrhålet.

Hur djupt behöver jag borra?

Borrhålets djup beräknas utifrån värmepumpanläggningens storlek och
bergets värmeledningsförmåga – ju större värmepump desto djupare
borrning och/eller fler borrhål. Ett borrhål kan, utan att förlora sin
funktion som energikälla, avge en begränsad mängd värme – en vanlig
uppskattning är ca 10 – 30 W (watt) per meter borrhål. Den som levererar
din värmepumpanläggning (eller tillverkaren) skall räkna fram
borrhålsdjupet för just den modell av pumpen som Du har beställt/blivit
offererad. Det är viktigt att det s k aktiva borrhålsdjupet anges i
offerthandlingarna. Aktivt borrhålsdjup är den del av borrhålet där
kollektorn har kontakt med det omgivande bergmaterialet via exempelvis
vatten, bentonit eller annat värmetransporterande medium. Vanligen är
det vatten (grundvatten) i energibrunnen som fungerar som
energiöverförande medium. Det totala borrhålsdjupet får du då fram genom
att lägga till avståndet från markytan till grundvattennivån. (Det är
det totala borrhålsdjupet som ligger till grund för beräkning av
borrningskostnaden.)

Kan man borra grundare resp. djupare borrhål?

Grundare borrhål än rekommenderat djup får aldrig borras – borrhålet
kommer helt enkelt inte att kunna leverera den mängd energi som
anläggningen kräver och det föreligger risk för frysning.Naturligtvis
kan man borra djupare hål, men det är inte nödvändigt för säkerställande
av anläggningens funktion. Däremot rekommenderas att borrhålets djup
ökas med ca 20-25% jämfört med standardvärde, då pumpen skall ingå i ett
s k lågtemperatursystem (exempelvis golvvärme). I dessa system arbetar
värmepumpen effektivare vilket innebär snabbare borttransport av energi
från borrhålet. För att motverka nedkylningseffekten rekommenderas
djupare hål, vilket innebär att värmen från berget snabbare flödar in i
borrhålet.

Var kan man borra efter energi och vilken är den bästa platsen på ens tomt?

Ett borrhål skall givetvis placeras på ens egen tomt. Det betyder
att vid lutande borrhål skall borraren se till att inte passera
tomtgränsen. Om möjligt skall brunnen inte placeras närmare än 10 meter
från tomtgränsen utan grannens medgivande. Det vanligaste är att
värmepumpanläggningen placeras inomhus (grovkök, källare). Med tanke på
ledningsdragning skall borrplatsen ligga så nära huskroppen som möjligt,
dock inte närmare än 4 meter från husväggen. Anledningen är att man
vill ha fritt arbetsutrymme runtom borriggen under borrningen och för
omhändertagande av borrkax. Generellt är trånga passager eller
innegårdar inget direkt hinder då det idag finns små, kompakta riggar
som klarar av borrning ner till ett par hundra meters djup.

Varför borrar man ibland flera hål?

Anläggningar för uppvärmning av exempelvis stora villor, skolor och
industrier måste kunna leverera stora mängder värme. Eftersom borrning
ner till stora djup är kostsam och tekniskt sett mera krävande, borrar
man flera grundare hål. Det är viktigt att hålen inte placeras för nära
varandra – vanligen rekommenderas minst 20 meters avstånd mellan två
hål. För tätt placerade energibrunnar ”stjäl” energi från varandras
värmeupptagningsområden och följaktligen inte kan leverera den beräknade
energimängden. Om man inte klarar 20-metersgränsen på markytan, kan
lutande hål borras (så länge de hamnar innanför tomtgränsen) – borrhålen
lutas då från varandra (i solfjädersform) så att medelavståndet mellan
borrhålen är minst 15-20 meter (avståndet mellan borrhålens resp.
mittpunkt). Dimensionering av s k flerhålssystem är mera invecklad då
man måste ta hänsyn till hålens inbördes läge. Vanligen rekommenderas
flerhålsborrning om dimensioneringsberäkningarna pekar på att ett
borrhål med djup överstigande 150 meter.

Hur nära varandra kan man placera en energibrunn och en dricksvattenbrunn?

Det beror helt och hållet på de geologiska och hydrogeologiska
förhållandena på platsen. Generellt sett talar man om ca 10 meter som en
säkerhetsgräns med tanke på själva borrningen. Eventuellt kan vattnet i
en befintlig dricksvattenbrunn påverkas under en kort period, men
risken för bestående skador bedöms som liten. Samråd alltid med borraren
innan den slutliga platsen för energibrunnen väljs.

Kan vilken borrad brunn som helst användas som energibrunn?

Rent borrtekniskt finns det ingen skillnad mellan en brunn avsedd
för utvinning av dricksvatten och en energibrunn. Om borrhålet är
tillräckligt djupt och dess diameter minst 105 mm (kollektorslangarna
måste få plats), kan det användas som energibrunn. Känner du inte till
borrhålets djup och diameter, kan du kontakta SGU:s brunnsarkiv – enligt
lagen skall borrare anmäla varje borrad brunn till SGU.

Kan en för grund brunn fördjupas för att öka dess energikapacitet?

Många vill gärna utnyttja gamla borrhål för energiutvinning. Är
vattenkvaliteten i brunnen mycket dålig eller har vattnet sinat kan den
ju användas som energibrunn. Generellt kan brunnar med diameter på minst
105 mm fördjupas genom fortsatt borrning. Flertalet borrare vill dock
inte åta sig arbetet p g a att risken att fastna med borrutrustningen är
relativt stor. Likaså har en borrare ansvar för de borrhål han/hon
producerar och tar inte gärna över ansvaret för brunnar borrade av andra
borrare.

Vad innebär saltvatteninträngning?

Inom vissa områden i Sverige, främst kustnära sådana, kan man
påträffa saltvatten på relativt små djup ( 30-50 meter under marknivån.)
Borrar man för djupt är risken stor att vattnet trycks upp i brunnen
och vill det sig illa, sprider sig det salta vattnet till
dricksvattenbrunnarna i området. Man undviker denna risk genom att
avtäta borrhålet på lämpligt djup för att isolera saltvattenzonen från
det ovanförliggande sötvattenområdet. Därför är det vikltigt att
kontinuerligt undersöka saltvattenhalten i samband med energiborrning.

Kan man använda samma brunn för dricksvatten och energiutvinning?

Generellt sett går det bra. Det finns dock ett par viktiga aspekter
som måste beaktas. I en dricksvattenbrunn monteras vanligen en dränkbar
pump nära brunnsbotten – i en energibrunn löper kollektorslangarna från
marknivån nästan ända ner till botten. För att båda systemen skall få
plats krävs det borrhål av något större diameter än vanligt. När
värmepumpanläggningen är igång, avkyls vattnet i brunnen, vilket i sin
tur leder till att det åtgår mera energi för att värma upp detta vatten,
exempelvis för dusch eller matlagning. Det betyder att en del av den
energivinst man får i sin värmepumpanläggning försvinner. En annan
viktig faktor är förändring av borrhålets aktiva djup. Då vattennivån i
brunnen sänks i samband med vattenuttag (i samband med bad), minskar den
aktiva borrhålslängden, vilket direkt påverkar tillgången på
värmeenergi. I brunnar med låg tillrinning kan detta resultera i
avsevärd sänkning av systemets kapacitet. Slutligen kan ett praktiskt
problem nämnas. I en kombinerad dricksvatten-/energibrunn monteras
kollektorn så att den hänger fritt ovanför pumpen, för att inte skadas
av pumpens rörelser. Vid pumphaveri måste kollektorn tömmas på kylvätska
och lyftas upp innan pumpbyte kan ske. Det för med sig att hela
kollektorinstallationen måste göras om, kylsystemet fyllas på nytt osv.
Hela denna procedur ökar naturligtvis risken för att skada
kollektorslangen.

Vilka dimensioner är vanliga vid borrning av energibrunnar?

Det finns idag ingen föreskrift som reglerar brunnsdiametern.
Standardmåtten för borrkronor som används av borrarna idag är 115 mm,
140 mm och 165 mm.

Vilken borrhålsdimension är bäst?

Valet av borrhålsdiametern är helt avhängig det djup och den
utrustning som krävs för att brunnen skall fungera på ett
tillfredsställande sätt. I en energibrunn vill man åstadkomma ett
maximalt värmeflöde från det omgivande berget in i kollektorn. Därför
skall borrhålsdiametern inte vara onödigt stor, dock minst 115 mm (av
tekniska skäl).

Vad är foderrör och varför använder man dem?

Foderrör är till för att skydda borrhålet mot att jordlagren rasar
in. Dessutom hindras ytvatten från att tränga ner och förorena
grundvattnet. Rören tillverkas vanligen av stål (plaströr förekommer) i
längder om 3 m resp. 6 m. I samband med foderrörsborrning/neddrivning
till fast berg, svetsas rörelementen samman så att en helt
sammanhängande och tät vertikal rörledning bildas.

Kan man utvinna energi ur ett torrt borrhål?

Ja, det kan man, under förutsättning att det fylls med något
material som säkerställer kontakten mellan kollektorslangen och berget.
Man kan använda borrkax, bentonit (en typ av naturlera), kvartssand osv.
Materialet skall ha så hög värmeledningsförmåga som möjligt.I Sverige
finns det knappast några områden där borrhålen är helt torra – efter en
viss tid fylls de med vatten. Men om ett borrhål är helt tätt och inget
vatten kommer in i det, då vattenfyller man det manuellt. Ett tätt
borrhål släpper inte heller ut något vatten och borrhålslocket begränsar
avdunstningen till ett minimum. Vanligen kontrolleras borrhålets täthet
och grundvattennivån genom att fylla på vatten ända upp till markytan.
Efter några dagar stabiliseras vattenytan på det djup som anger
grundvattennivån.

Energibrunnsnorm-97 – vad är det för något?

Energibrunnsnorm-97 är ett dokument framtaget av Sverige Geologiska
Undersökning. Syftet med dokumentet är att på ett enhetligt sätt
presentera de krav som bör gälla för att säkerställa en väl fungerande
energikälla till kunden samt minimera riskerna för påverkan av
naturresursen grundvatten vid utförande av en energibrunn. Då teknik och
förutsättningar förändras och utvecklas kommer normbrunnen revideras
årsvis. Energibrunnsnormen är än så länge ingen lag (april 99). Idag
råder lägst anmälningsplikt för energibrunn, vilket betyder att kommunen
skall underrättas om planerad borrning och, i förekommande fall,
godkänna installationen. För att godkänna anmälan resp. bevilja
borrningstillstånd kräver ett flertal kommuner att normen följs. Såväl
SVEP (Svenska Värmepumpföreningen) som ett stort antal försäkringsbolag
kräver att normen följs om värmepumpanläggningen skall kunna
tilläggsförsäkras resp. försäkras. Inom en snar framtid kommer SVEP och
försäkringsbolagen att kräva att både borrare och installatör skall vara
certifierade samt att värmepumpen kommer frå en SVEP-ansluten
tillverkare för att försäkringen skall gälla.

Vad menas med brunnens livslängd?

Ett eneregiborrhål har i princip en obegränsad livslängd med
avseende på sin förmåga att leverera värme. Däremot kan de komponenter
som ingår i borrhålsinstallationen ha olika livslängd. Idag uppskattas
livslängden hos stålfoderrören och kollektorslangen till ca 100 år.

Kan ett borrhål användas för att kyla inomhusluften?

På grund av de klimatiska förhållanden vi lever i har intresset för
kylning av inomhusluften hittills varit ganska begränsat. På senare år,
kanske som resultat av flera ovanligt varma somrar, har även kyltekniken
uppmärksammats. Under sommarhalvåret har vi i princip ett mycket
begränsat uppvärmningsbehov (frånsett produktionen av varmvatten),
samtidigt som vi önskar sänka inomhustemperaturen. Ett sätt att göra det
är att installera ett kylsystem som bortför värme från huset. Det
vanliga idag är att värmeenergin pumpas rakt ut till utomhusluften,
vilket är föga ekonomiskt. Dessutom är driften av de så kallade
luftkonditioneringsmaskinerna (oftast kompressordrivna) ganska dyr. Med
rätt utrustning kan man istället återföra värmen till energibrunnen med
resultat att temperaturen i bergmaterialet höjs något, vilket kommer väl
till pass under den kalla årsperioden. En bra och relativt billig (i
förhållande till den totala kostnaden för en värmepumpanläggning)
lösning är att låta borrhålet leverera kyla (och samtidigt höja dess
temperatur inför den kalla årstiden). Genom installation av luft-vätska
värmeväxlare i ett fläktdrivet ventilationssystem, kan inomhusluften
kylas ner och värmeöverskottet återföras via kollektorslangarna till
borrhålet. Systemet drivs inte av värmepumpen utan av en relativt enkel
cirkulationspump. Rådgör med din installatör.

Kan man värma ett borrhål för att få ut mera värme på vintern?

Visst går det. Dels kan det ske genom att värmen från inomhusluften
överförs sommartid till borrhålet via en lämpligt konstruerad
värmeväxlarutrustning. Dels kan direkt solvärme utnyttjas genom att via
solpaneler värma vätskan i kollektorslangarna. Man bör dock undersöka om
ett sådant system är ekonomiskt lönsamt. Finns ett solvärmesystem redan
installerat i huset, blir modifieringskostnaden ganska begränsad.

Hur påverkas mitt hus och trädgård av borrningsarbetet?

Ett seriöst borrningsföretag skyddar både gräsmattan och huset så
att dessa inte skadas i onödan. Som kund får du förbereda en körbar väg
för riggen – räkna med minst 2 meters bredd. En rigg under arbete
behöver arbetsyta på ca 3 m x 4 m – dels för att ställa upp riggen och
för att borrarna skall kunna röra sig fritt runt om maskinen. Även om
många företag skyddar området närmast riggen med presenningar, får du
räkna med avtryck i gräsmattan och en del ”lervälling” runt själva
borrhålet. I övrigt skyddas husfasaderna med presenning för att undvika
stänk och minimera dammbeläggningen på fönstren m m. Moderna borriggar
drivs med tryckluft från en kompressor. Du får räkna med en hel del
buller under arbetsdagen. Det tar ungefär en dag att borra ett
genomsnittligt borrhål under normala förhållanden.

Vad menas med kollektorslang och kollektorvätska?

Kollektorn är en sluten slangslinga som förbinder
värmepumpaggregatet med borrhålet och vanligen löper ända ner till
borrhålsbotten. Slangen är tillverkad av polyetenplast och har 32/40 mm i
diameter. Slangen får inte vikas när den sänks ner i brunnen, utan man
svetsar på en U-böj som gör att kollektorvätskan kan cirkulera utan
hinder i slangen. Till U-böjen hör en bottenvikt som hjälper till när
man sänker slangen ner till brunnsbotten. Kollektorvätskan (brine)
består av en blandning av vatten och etanol. Etanolen utgör ca 1/3 av
den totala vätskevolymen och dess uppgift är att förhindra att
kollektorvätskan fryser. Ren etanol är en mycket miljövänlig produkt som
knappast kan skada miljön omkring borrhålet vid eventuellt läckage.
Numera rekommenderas dessutom desinficering av borrhålet före
nedsättning av kollektorslang, vilket görs exempelvis med klor (någon
deciliter). Åtgärden har i syfte att förhindra spridning av bakterier
och mikroorganismer som finns på marken ner i borrhålet.

Hur djupt behöver man gräva ner kollektorslangen mellan brunnen och huset?

Vanligen förläggs kollektorslangen ca 50 cm under markytan.
Eventuell tilläggsisolering av slangen utförs normalt endast på den
kalla delen, d v s den som leder kollektorvätskan från huset till
brunnen. Som isolering kan exempelvis s k markisolering som läggs ovanpå
slangen användas.

Vilka ingrepp måste man göra i husfasaden?

Vanligtvis placeras värmepumpanläggningen i husets befintliga
pannrum, ett källarutrymme eller grovkök. Kollektorslangarna måste då
dras igenom husväggen, gärna under marknivån. Med lämplig borrmaskin
(slagborr eller diamantborr) borras genomföringshål i husgrunden
(källarmuren), vilka efter installationen tätas med expanderande
fogskum. Det är viktigt att det tätade genomföringshålet inte släpper in
någon fukt med skador på husgrunden som följd. Alternativt kan en
ventilationstrumma användas.

Hur kan jag veta vilket företag man skall anlita?

Sverige har, i motsats till flera andra länder, inte infört något
statligt tillståndsförfarande för yrkesverksamma borrare. För att skydda
miljön och konsumenterna har därför SGU (Sveriges Geologisk
Undersökning) i samarbete med bl a SVEP tagit fram en Energibrunnsnorm
samt utfärdat rekommendationer för arbete med
värmepumpinstallationer.För att försäkra dig om att
värmepumpanläggningen skall motsvara de kvalitets- och miljökrav
konsumenterna har rätt att förvänta sig, skall installations- resp
borrningsföretaget uppfylla följande krav: 1. kunna uppvisa ett giltigt
F-skattebevis2. ha gällande ansvars- och miljöansvarsförsäkringar som
täcker eventuella skador3. ha erfarenhet av energiborrning och vara
certifierat för sitt verksamhetsområde4. vara medlem i någon
branschorganisation5. arbeten skall utföras i enlighet med gällande
energibrunnsnorm.

Tillbaka

Syns det utifrån att man har installerat ett värmepumpsystem?

En professionellt utförd installation kan utan vidare utföras så att
anläggningens utomhusdel är i stort sett osynlig. Direkt efter
installationen syns spår efter det uppgrävda diket för kollektorslangen.
I marken/gräsmattan syns även avtryck/spår efter borriggen (ju lättare
rigg desto mindre åverkan) och likaså spår efter borrkaxet i närheten av
borrhålsöppningen. Det tar inte långt tid förrän dessa spår försvinner
helt. Energibrunnen avslutas upptill med en ca 30-40 cm hög
inspektionsbrunn, vilken i de flesta fall kan helt försänkas i marken så
att endast locket syns (om det inte kamufleras under en utomhuskruka
eller bärbuske).

Behövs det tillstånd för energibrunn?

Det råder anmälningsplikt för energibrunn – kontakta
miljöskyddsförvaltningen i din kommun i god tid innan borrningsarbeten
påbörjas. Vissa områden omfattas även av tillstånds- och/eller
bygglovsplikt. Eventuella tillstånd skall sökas hos miljö- och
hälsoskydsförvaltningen i din kommun.

Får jag garanti på utfört installations- och borrningsarbete?

Alla arbeten i samband med installation av en värmepumpanläggning
omfattas av konsumenttjänstlagen. Självklart får företaget vidga sina
garantiåtaganden genom avtal, men konsumenttjänstlagen får aldrig
kringgås eller avtalas bort. Det finns inte idag något som beskrivs som
”alla i branschen förekommande garantier”, även om oseriösa företag
påstår motsatsen. Som konsument skall du därför alltid kräva skriftliga
garantier, särskilt när dessa sträcker sig längre än
konsumenttjänstlagens krav.

Vilka intyg och dokument skall borrningsföretaget överlämna efter avslutat arbete?

Det är vanligt att borrningsföretaget, utöver själva borrningen,
utför även installation av kollektorslangen och drar fram den innanför
husväggen. Först och främst skall ett borrningsprotokoll med
grundläggande uppgifter om borrhålet (borrningsdatum, djup, dimension,
antal meter foderrör, grundvattennivåläge, vissa geologiska uppgifter)
lämnas över till konsumenten. Borrningsföretaget har lagstadgad
anmälningsplikt till SGU. Man bör också kräva att borrhålets läge på
fastigheten (exempelvis i förhållande till huset) markeras på en skiss
och en distansskylt sättas upp på lämplig plats. I samband med montering
av kollektorn skall provtryckning göras och tillämpligt protokoll
lämnas över till konsumenten. Saknar du något av dessa dokument,
kontakta omedelbart din leverantör.

Vilken tid på året är lämpligast för att installera en värmepump?

Installation av en värmepumpanläggning kan göras året runt. Borrning
på vintern, i frusen mark är faktiskt på sätt och vis lättare, då
borrkax inte flyter ut över gräsmattan i samma omfattning som på
sommaren. Dessutom är risken för att riggen skall skada
gräsmattan/marken mindre, däremot är grävning och installation av
kollektorslangen mera arbetskrävande. Man borrar inte vid sträng kyla.

Vad skall jag göra i fall anläggningen inte fungerar som jag har tänkt mig?

Är man av någon anledning inte nöjd med installationen, skall i
första hand entreprenören/installatören kontaktas och problemen
diskuteras. Om möjligt, begär skriftligt svar på dina anmärkningar.
Tycker du att samtalet inte leder någon vart, kontakta Svenska
Värmepumpföreningen (SVEP) för eventuell annmälan.

Kan flera fastigheter utnyttja samma energibrunn?

Tekniskt sett är det möjligt, men inte något att rekommendera. Först
och främst krävs det s k servitut och avtal för anslutna användare. För
att tillgodose det ökade energibehovet, måste brunnen dels bli avsevärt
djupare och dess diameter måste ökas, vilket inte alltid är ekonomiskt
lönsamt. Vid större antal användare får man överväga om separata
anläggningar (ett för varje hus) eller någon form av gemensam
”värmecentral” är den mest optimala lösningen. Den vanligaste lösningen
(och ofta den billigaste) är att varje hus förses med en egen
värmepumpanläggning.

Hur kan jag kontrollera om borrningsföretaget följer gällande energibrunnsnorm / kvalitetskrav?

Någon standardiserad garantiblankett finns inte än. En tydlig
anteckning om att energibrunnsnormen följs skall därför finnas i eller
bifogas offerthandlingarna. Certifieringsutbildning för borrare väntas
komma igång senare under året. I framtiden måste sannolikt samtliga
vatten- och energibrunnsborrare vara certifierade för att få utföra
borrningsarbeten.

Vilka dokument / blanketter borde finnas med i offerten resp. dokumentationen efter avslutad installation?

Offerten skall innehålla uppgifter om den erbjudna anläggningen och
leveransvillkor: vilken pump och andra nödvändiga komponenter ingår,
totalpris inkl. borrning (inkl. moms och andra avgifter), eventuella
förbehåll (ex. att röjning av buskar o d inte ingår), försäkran om att
energibrunnsnormen följs, information om offertens giltighetstid.
Dessutom skall energi- och ekonomisk kalkyl (omfattande första
10-årsperioden) för den offererade anläggningen bifogas. Energikalkylen
skall uppvisa bl a uppskattad total energiförbrukning, ev. besparing mot
existerande värmekälla, uppvärmd yta, rumstemperatur osv.
Ekonomikalkylen skall baseras på verkliga elpriser och ta hänsyn till
eventuella finansieringslån, underhållskostnader m m. När installationen
är klar skall anläggningsdokumentation inkl. provtryckningsprotokoll,
borrningsprotokoll, installationsrapport, underhållsföreskrifter m m
finnas med i anläggningspärmen. En SVEP-certifierad installatör
överlämnar även informationsmaterial om SVEP:s värmepumpförsäkring.
Saknar du något i den erhållna dokumentationen, kontakta omedelbart
installatören. Observera att offertunderlaget utgörs ofta av kundens
egna uppgifter om känd oljeförbrukning, rumstemperatur, uppvärmd yta m
m. Avviker underlaget från de faktiska förhållandena, blir naturligtvis
offerten felaktig.

Hur vet jag att anläggningen levererar den mängd energi som utlovat?

Ta för vana att åtminstone under det första året efter
installationen föra en dagbok där avläst elförbrukning, ute- och
innetemperatur och andra för anläggningens specifika värden antecknas.
På det sättet kan anläggningens funktion dokumenteras samtidigt som du
får bra underlag för en realistisk bedömning av husets
energiförbrukning. Vid större avvikelser från de i offerten angivna
förbrukningssiffrorna kontakta installatören/leverantören för kontroll
och justering av anläggningen.

Vilket värmepumpsystem skall jag satsa på?

Även om det finns ett flertal olika uppvärmningssystem, framstår
fyra av dem som de mest effektiva: berg-, ytjord-, sjö- och
grundvattenvärme. I de tre först nämnda systemen använder man sig av
slutna kollektorslangar fyllda med en lämplig köldbärarvätska. Ett
grundvattensystem utformas som ett s k öppet två-brunnssystem, där
vattnet pumpas upp till ytan via den ena brunnen och återförs sedan till
grundvattenmagasinet via den andra brunnen. Sjövärmesystem utnyttjar
naturligtvis sjö-, havs- eller flodvatten som värmekälla.
Ytjordvärmesystem hämtar energin ur det ytliga jordlagret.
Kollektorslangen förläggs på ca 50-100 cm djup och slangslingorna sprids
över en relativt stor yta för att inte ”stjäla värme” från varandra.
Ett bergvärmesystem hämtar energi ur en djupborrad energibrunn och tar
därför knappt någon markyta i anspråk. Av dessa ovan nämnda system är en
bergvärmeanläggning den mest flexibla och den som påverkar närmiljön
minst. Bergvärme kan i stort sett installeras överallt, även där
förutsättningarna för de övriga systemen (tillgång till vatten, stor
markyta) helt saknas.

Hur vet jag att den installerade värmepumpen klarar att värma upp mitt hus?

Varje värmepumptillverkare håller sig med ett eget beräkningsprogram
för att ta fram husets energibehov och därefter val av lämplig
värmepump. Finns det redan en annan uppvärmningskälla i fastigheten,
exempelvis oljepanna, och bränsleförbrukningen och anläggningsdata är
väl dokumenterade, kan värmepumpanläggningens kapacitet lätt räknas
fram. I annat fall görs det en uppskattning med hänsyn tagen till husets
konstruktion, isolering, boyta, önskad innetemperatur m m. En
värmepumpinstallatör/återförsäljare följer oftas tillbverkarnas
rekommendationer. Det är dock viktigt att det borrhål som borras för att
förse anläggingen med energi dimensioneras så att energibrist inte
uppkommer.

Vad är effekttäckningsgrad respektive energitäckningsgrad?

Effekt- och energitäckningsgrad anges vanligen i procent (%).
Energitäckningsgraden talar om hur stor andel av årets energibehov täcks
med hjälp av värmepumpen. Normalt ligger detta värde i intervallet
65%-90%, beroende på installatörens/tillverkarens bedömning. Det betyder
att den övriga energi som krävs för uppvärmning (10%-35%) täcks med
hjälp av andra energikällor, vanligen en elkassett som integreras i
värmepumpinstallationen. (Givetvis kan även en ved- eller oljepanna
användas för samma ändamål.) På motsvarande sätt definieras
effekttäckningsgraden och även här varierar siffrorna en hel del.

I offerterna jag har fått från olika
värmepumpsäljare anges olika kraftiga pumpar och/eller olika
borrhålsdjup. Hur kan jag veta vilka uppgifter är korrekta?

Varje värmepumptillverkare håller sig med ett eget
beräkningsprogram. Kontrollera att uppskattningarna av husets
energibehov (kWh per år) är någorlunda samstämmiga i alla dina offerter.
Skillnaderna i dimensioneringen/valet av värmepumpstorleken kan då bero
på olika val av effekt- resp. energitäckningsgrad, pumpens effektivitet
m m. Var sceptisk till extremt grunda borrhål, särskilt med tanke på
att fördjupning av en redan borrad energibrunn är relativt kostsam och
sällan att rekommendera. Bedöm merkostnaden för ett djupare borrhål i
förhållande till den totala anläggningskostnaden – ett djupare borrhål
ger ett stabilare system.